<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-1174268837194610578</id><updated>2011-09-21T04:29:52.820-07:00</updated><title type='text'>KUKU</title><subtitle type='html'>USHA LEBIH NAMPAK!!!</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://jawarian.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>WONGJOWO</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09035035695693698404</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1siqJ83qI/AAAAAAAAABQ/MIXZ_9Z1wO4/S220/P2080207.JPG'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>9</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1174268837194610578.post-7948462616940649931</id><published>2010-03-15T09:20:00.000-07:00</published><updated>2010-03-15T09:31:00.888-07:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S55gBZqdhjI/AAAAAAAAADQ/O_I3E-xDtgk/s1600-h/DSC02025.JPG"&gt;&lt;img style="text-align: left;display: block; margin-top: 0px; margin-right: auto; margin-bottom: 10px; margin-left: auto; cursor: pointer; width: 240px; height: 320px; " src="http://3.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S55gBZqdhjI/AAAAAAAAADQ/O_I3E-xDtgk/s320/DSC02025.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5448898176349996594" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1174268837194610578-7948462616940649931?l=jawarian.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://jawarian.blogspot.com/feeds/7948462616940649931/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2010/03/blog-post.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/7948462616940649931'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/7948462616940649931'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2010/03/blog-post.html' title=''/><author><name>WONGJOWO</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09035035695693698404</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1siqJ83qI/AAAAAAAAABQ/MIXZ_9Z1wO4/S220/P2080207.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S55gBZqdhjI/AAAAAAAAADQ/O_I3E-xDtgk/s72-c/DSC02025.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1174268837194610578.post-7364098064018636128</id><published>2010-03-15T08:14:00.000-07:00</published><updated>2010-03-15T08:55:47.146-07:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S55YaC9NYRI/AAAAAAAAADI/X7Mh1nbTit8/s1600-h/DSC02384.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 222px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S55YaC9NYRI/AAAAAAAAADI/X7Mh1nbTit8/s320/DSC02384.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5448889803658322194" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;7 mac 2010 - Tanjung Karang. aku kembali ke rumah tak  berpenghuni setelah lama aku tak datang ke cni... sgt lama, ada la dlm 3-4 tahun.. rumah arwah atok dan nenek aku yg telah tiada. byk kenangan aku kat umah ni. tiap2 hari jumaat, aku akan ikut atok naik motor honda 60 lampu bulat ke pasar mlm. pasar mlm kat kampong best giler. mcm2 yg aku jumpa. atok aku mmg penjimat. lighter ada 2 jer, xpenah beli lain (bukan utk hisap rokok, utk bakar pelita dgn sampah) sbb kat pasar tu ada refill. yg paling best, 'pecal'... perhhh!!! mmg sedap gile, pure jawa made... cukup rasa..sampai skrg aku xjumpa lgi pecal  yg macam tu..&lt;div&gt;yg aku ingt lg, time banjir... air naik sampai paras lutut aku (umur 7 tahun). air sungai naik melimpah.. best siut... mcm2 benda yg aku wat dgn air banjir tu. semua yg boleh terapong aku hanyutkan. ada la lg 2-3 org sepupu.. banjir ni kerap gak la berlaku.  setahun ada la 2-3 kali.. sebb utk dekat dgn sungai dan kawasan rendah.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;aktiviti aku waktu cuti kat sini, pagi, bgn, sarapan, tgk tv... dah hbs katon, aku g ke parit depan umah... mencuba nasib dgn memancing. tp xdpt sbb xde ikan... ikan sepat mana makan pancing. agak2 aku dah bosan, g umah pakcik aku kat bvelakang umah. agak jauh gak la, jln kaki ada la 15 minit.. yg bestnyer aku akan melalui jln kebun, mmg muat ut tayar basikal jer. keliling mmg gelap sbb pokok kelapa dgn pokok koko byk gile (atok aku ni keje kampong jer) sampai umah pakcik aku, aku tgk tv lg... layan anak buah, pastu g ke sungai.. tak jauh sbb naik beskal tua... waktu ni dah petang dah... aktiviti utama, mandi sungai!... alasan yg sepupu aku bg kat mak dia " mak, abg nk g mandi sungai mak, nak belajar berenang". mmg mak dia percaya... bile dah sampai sungai, bukan berenang jer, menyelam, berkubang, cari kulit siput dan byk lagi aktiviti yg tak penah terlintas utk dilakukan... dah la aku tak tau berenang masa tu... aku agak2 ada la 1 jag air sungai tu aku tegok... huhuhuhuhu... masin... puas mandi, g cari lauk utk mkn mlm... siput sedut... fresh dari akar pokok bakar... byk gak la dapt... ada la seguni.... huh!! best btl pengalaman aku akt kg ni.... &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;tp tu dulu.... 20 tahun dulu... sekrg dah byk yg berumah... hurmmm.... tiada yg kekal didunia ni.. arwah tok aku dah xde, pakcik dgn makcik dah pindah.. hurmm... yg tinggal hanya kenangan (mcm lagu pun ada)... byk lg sebnrnyer, tp aku lupa... ni jer yg terlintas masa aku ada kat sini... nanti aku ingt aku tulis lg... aku tulis ni pon sbb dah lm sgt tak tulis blog...  see yaaaa... dah kol 12.00 mlm... aku nk tdr...  zzzzzzzzzzzz&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1174268837194610578-7364098064018636128?l=jawarian.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://jawarian.blogspot.com/feeds/7364098064018636128/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2010/03/7-mac-2010-tanjung-karang.html#comment-form' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/7364098064018636128'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/7364098064018636128'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2010/03/7-mac-2010-tanjung-karang.html' title=''/><author><name>WONGJOWO</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09035035695693698404</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1siqJ83qI/AAAAAAAAABQ/MIXZ_9Z1wO4/S220/P2080207.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S55YaC9NYRI/AAAAAAAAADI/X7Mh1nbTit8/s72-c/DSC02384.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1174268837194610578.post-6398820150444645990</id><published>2010-01-24T23:59:00.000-08:00</published><updated>2010-01-25T00:10:10.030-08:00</updated><title type='text'>meng'renovate' umah</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S11Qz_x5bvI/AAAAAAAAACc/BJr_oj3KCCY/s1600-h/DSC02153.JPG"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S11Qz_x5bvI/AAAAAAAAACc/BJr_oj3KCCY/s320/DSC02153.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5430585579902955250" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S11QzrjQU3I/AAAAAAAAACU/cC_LaA-Otns/s1600-h/DSC02163.JPG"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S11QzrjQU3I/AAAAAAAAACU/cC_LaA-Otns/s320/DSC02163.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5430585574472831858" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S11QzOlUMcI/AAAAAAAAACM/99yhNaKaN3Q/s1600-h/DSC02164.JPG" style="text-decoration: none;"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S11QzOlUMcI/AAAAAAAAACM/99yhNaKaN3Q/s320/DSC02164.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5430585566696845762" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div&gt;LOKASI&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt;   &lt;/span&gt;: UMAH BAPAK AKU&lt;/div&gt;&lt;div&gt;PELAN UMAH&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt; &lt;/span&gt;: BAPAK AKU&lt;/div&gt;&lt;div&gt;ENGINEER&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt;  &lt;/span&gt;: BAPAK AKU&lt;/div&gt;&lt;div&gt;KONTRAKTOR&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt; &lt;/span&gt;: AKU DGN ABG AKU&lt;/div&gt;&lt;div&gt;CATERING&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt;  &lt;/span&gt;: KAKAK IPAR AKU.&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;PROGRES2 PEMBESARKAN BERANDA DAN RUANG TAMU UMAH AKU. Lepas ni boleh la cucu2 bapak aku nak melompat2.. kalo tak, huh!! bergegar umah.. mcm  nk roboh... alhmdlh, ada rezeki ckit2.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1174268837194610578-6398820150444645990?l=jawarian.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://jawarian.blogspot.com/feeds/6398820150444645990/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2010/01/mengrenovate-umah.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/6398820150444645990'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/6398820150444645990'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2010/01/mengrenovate-umah.html' title='meng&apos;renovate&apos; umah'/><author><name>WONGJOWO</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09035035695693698404</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1siqJ83qI/AAAAAAAAABQ/MIXZ_9Z1wO4/S220/P2080207.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/S11Qz_x5bvI/AAAAAAAAACc/BJr_oj3KCCY/s72-c/DSC02153.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1174268837194610578.post-3438246910214036346</id><published>2009-07-30T18:47:00.000-07:00</published><updated>2009-07-30T18:50:28.382-07:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Comic Sans MS'; font-size: 13px; line-height: 15px; -webkit-border-horizontal-spacing: 2px; -webkit-border-vertical-spacing: 2px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;Marilah kita bermuhasabah atau menilai dan menghitung kembali tentang amalan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'times new roman'; line-height: 19px; -webkit-border-horizontal-spacing: 2px; -webkit-border-vertical-spacing: 2px; "&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Comic Sans MS'; line-height: 15px; font-size: 13px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;harian kita. Kadang-kadang kita akan dapati amalan kita adalah terbalik atau&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="line-height: 1.22em; font-family:Comic Sans MS;font-size:85%;"&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;bertentangan dari apa yang patut dilakukan dan dituntut oleh Islam... Mungkin&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;kita tidak sedar atau telah dilalaikan atau terikut-ikut dengan budaya hidup&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;orang lain. Perhatikan apa yang dipaparkan dibawah sebagai contoh amalan yang terbalik:-&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;1. Amalan kenduri arwah beberapa malam yang dilakukan oleh keluarga simati&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;selepas sesuatu kematian (malam pertama, kedua, ketiga, ketujuh dan&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;seterusnya) adalah terbalik dari apa yang dianjurkan oleh Rasulullah di mana Rasulullah&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;telah menganjurkan jiran tetangga memasak makanan untuk keluarga simati&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;untuk meringankan kesusahan dan kesedihan mereka. Keluarga tersebut telah ditimpa&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;kesedihan, terpaksa pula menyedia makanan dan belanja untuk mereka yang&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;datang membaca tahlil. Tidakkah mereka yang hadir makan kenduri tersebut khuatir&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;kalau-kalau mereka termakan harta anak yatim yang ditinggalkan oleh simati&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;atau harta peninggalan simati yang belum dibahagikan kepada yang berhak menurut Islam?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;2. Kalau hadir ke kenduri walimatul urus (kenduri kahwin) orang kerap salam&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;berisi (hadiah wang yang diberi semasa bersalam). Kalau tak ada duit nak&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;dikepit dalam tangan, maka segan ia nak pergi makan kenduri. Tetapi kalau ia&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;menziarah orang mati, tidak segan pula salam tak berisi. Sepatutnya kalau&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;menziarah keluarga si matilah kita patut memberi sedekah. Kalau ke kenduri&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;kahwin, tak bagi pun tak apa kerana tuan rumah panggil untuk diberi makan&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;bukan untuk ia menambah pendapatan.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;3. Ketika menghadiri majlis pemimpin negara kita berpakaian cantik kemas dan&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;segak tetapi bila mengadap Allah baik di rumah maupun di masjid, pakaian&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;lebih kurang saja bahkan ada yang tak berbaju. Tidakkah ini suatu perbuatan yang terbalik.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;4. Kalau menjadi tetamu di rumah orang dan di beri jamuan, kita rasa segan&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;nak makan sampai habis apa yang dihidangkan kerana rasa segan dan malu,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;sedangkan yang dituntut dibanyakkan makan dan dihabiskan apa yang dihidang supaya tuan&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;rumah rasa gembira dan tidak membazir.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;5. Kalau bersolat sunat di masjid amat rajin, tapi kalau di rumah, sangat&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;malas. Sedangkan sebaik-baiknya solat sunat banyak dilakukan di rumah&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;seperti yang dianjurkan oleh Rasulullah untuk mengelakkan rasa riak.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;6. Bulan puasa adalah bulan mendidik nafsu termasuk nafsu makan yang&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;berlebihan tetapi kebanyakan orang mengaku bahawa dalam carta perbelanjaan setiap rumah&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;orang Islam akan kita dapati perbelanjaan di bulan puasa adalah yang&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;tertinggi dalam setahun. Sedangkan sepatutnya perbelanjaan di bulan puasa yang&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;terendah. Bukankah terbalik amalan kita?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;7. Kalau nak mengerjakan haji, kebanyakan orang akan membuat kenduri sebelum&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;bertolak ke Mekah dan apabila balik dari Mekah tak buat kenduri pun. Anjuran&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;berkenduri dalam Islam antaranya ialah kerana selamat dari bermusafir, maka&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;dibuat kenduri, bukan kerana nak bermusafir, maka dibuat kenduri. Bukankah&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;amalan ini terbalik? Atau kita mempunyai tujuan lain.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;8. Semua ibubapa amat bimbang kalau-kalau anak mereka gagal dalam periksa. Maka&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;dihantarlah ke kelas tuisyen walau pun banyak belanjanya. Tapi kalau anak tak&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;boleh baca Quran atau solat, tak bimbang pula bahkan tak mahu hantar tuisyen&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;baca Quran atau kelas khas mempelajari Islam. Kalau guru tuisyen sanggup&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;dibayar sebulan RM20.00 satu pelajaran 8 kali hadir tapi kepada Tok Guru&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;Quran nak bayar RM15.00 sebulan 20 kali hadir belajar pun menggeletar tangan.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;Bukankah terbalik amalan kita? Kita sepatutnya lebih berbimbang jika anak&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;tidak dapat baca Al Quran atau bersolat dari tidak lulus periksa.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;9. Kalau bekerja mengejar rezeki Allah tak kira siang malam, pagi petang,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;mesti pergi kerja. Hujan atau ribut tetap diharungi kerana hendak mematuhi&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;peraturan kerja. Tapi ke rumah Allah (masjid) tak hujan, tak panas, tak ribut pun&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;tetap tak datang ke masjid. Sungguh tak malu manusia begini, rezeki Allah diminta&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;tapi nak ke rumahNya segan dan malas.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;10. Seorang isteri kalau nak keluar rumah samada dengan suami atau tidak,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;bukan main lagi berhias. Tetapi kalau duduk di rumah, masyaAllah. Sedangkan yang&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;dituntut seorang isteri itu berhias untuk suaminya, bukan berhias untuk&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;orang lain. Perbuatan amalan yang terbalik ini membuatkan rumahtangga kurang bahagia.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;. Sabda Rasullullah SAW: "Sampaikanlah dariku walaupun satu ayat." (Riwayat Bukhari)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div align="center" style="text-align: center;line-height: 1.22em; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="color:#FF0000;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1174268837194610578-3438246910214036346?l=jawarian.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://jawarian.blogspot.com/feeds/3438246910214036346/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/marilah-kita-bermuhasabah-atau-menilai.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/3438246910214036346'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/3438246910214036346'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/marilah-kita-bermuhasabah-atau-menilai.html' title=''/><author><name>WONGJOWO</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09035035695693698404</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1siqJ83qI/AAAAAAAAABQ/MIXZ_9Z1wO4/S220/P2080207.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1174268837194610578.post-3831308754336425396</id><published>2009-07-28T22:16:00.000-07:00</published><updated>2009-07-28T22:23:59.044-07:00</updated><title type='text'>Di luah mati mak, Ditelan Mati bapak.... ermm... xkan nak kunyah jer kot...</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm_cdLbWJ8I/AAAAAAAAACE/jk5xD5RURG4/s1600-h/Dc14.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 174px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm_cdLbWJ8I/AAAAAAAAACE/jk5xD5RURG4/s320/Dc14.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363748075063355330" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;mmg sukar nak buat pilihan. adeh la... kalau bdn aku leh belah kan senang. 2-2 dapat. xyah nak gaduh2, xde rasa xpuas ati . ermm.. mcmn yer? ops!!! korang jgn salah paham lak. Aku bukan cite pasal PEREMPUAN ok!!! ni pasal keje.. susah gak sebenarnya adik beradik kepala bisnes nih.. pening gak aku. ermm.. xpe, ni soal masa depan, aku rasa aku perlu wat keputusan sendiri. tp aku still takut..... takut salah wat keputusan... xpe, aku berserah padaNya... Ermm... xpelah.. aku rasa aku patut mencuba.. lebih elok gagal mencuba dari tak cuba langsung.. walaubagaimanapun, gambar diatas xde kena mengena dgn apa yg aku post. tu design latest aku untuk taman rehat kat SEKOLAH..&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1174268837194610578-3831308754336425396?l=jawarian.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://jawarian.blogspot.com/feeds/3831308754336425396/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/di-luah-mati-mak-ditelan-mati-bapak.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/3831308754336425396'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/3831308754336425396'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/di-luah-mati-mak-ditelan-mati-bapak.html' title='Di luah mati mak, Ditelan Mati bapak.... ermm... xkan nak kunyah jer kot...'/><author><name>WONGJOWO</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09035035695693698404</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1siqJ83qI/AAAAAAAAABQ/MIXZ_9Z1wO4/S220/P2080207.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm_cdLbWJ8I/AAAAAAAAACE/jk5xD5RURG4/s72-c/Dc14.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1174268837194610578.post-5209142727431357353</id><published>2009-07-27T16:52:00.000-07:00</published><updated>2009-07-27T16:53:43.571-07:00</updated><title type='text'>Ibuku seorang pembohong</title><content type='html'>&lt;p style="margin-top:0in;margin-right:0in;margin-bottom:12.0pt;margin-left: 0in;line-height:14.65pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Memang sukar untuk orang lain percaya,tapi itulah yang berlaku. Ibu saya memang seorang pembohong!! Sepanjang ingatan saya sekurang-kurangnya&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:#FF9900"&gt;8 kali ibu membohongi saya&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;. Saya perlu catatkan segala pembohongan itu untuk dijadikan renungan anda sekalian.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;&lt;br /&gt; &lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Cerita ini bermula ketika saya masih kecil. Saya lahir sebagai seorang anak lelaki dalam sebuah keluarga miskin. Makan minum serba kekurangan. Kami sering kelaparan. Adakalanya, selama beberapa hari kami terpaksa makan berlaukkan ikan masin dikongsi satu keluarga.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Sebagai anak yang masih kecil, saya sering saja merungut. Saya menangis mahukan nasi dan lauk yang banyak. Tapi ibu cepat memujuk. Ketika makan, ibu sering membahagikan bahagian nasinya untuk saya. Sambil memindahkan nasi ke mangkuk saya, ibu berkata : ""Makanlah nak ibu tak lapar."&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;b&gt;– PEMBOHONGAN IBU YANG PERTAMA.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;&lt;br /&gt; &lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Ketika saya mulai besar ibu yang gigih sering meluangkan watu senggangnya untuk pergi memancing di tali air berhampiran rumah. Ibu berharap dari ikan hasil pancingan itu dapat memberikan sedikit makanan untuk membesarkan kami adik-beradik.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Pulang dari memancing, ibu memasak gulai ikan yang segar dan mengundang selera. Sewaktu saya memakan gulai ikan itu ibu duduk disamping kami dan memakan sisa daging ikan yang masih menempel di tulang daripada bekas sisa ikan yang saya makan tadi..&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Saya sedih melihat ibu seperti itu.. Hati saya tersentuh lalu dengan menggunakan sudu saya memberikan ikan itu kepada ibu. Tetapi ibu dengan cepat menolaknya. Ibu berkata : "Makanlah nak, ibu tak suka makan ikan."&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;b&gt;– PEMBOHONGAN IBU YANG KEDUA.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt; &lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Di usia awal remaja, saya masuk sekolah menengah. Ibu pergi ke kedai dengan membawa sejumlah penyapu lidi dan kuih-muih untuk menyara persekolahan saya,abang dan kakak.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Suatu dinihari lebih kurang pukul 1.30 pagi saya terjaga dari tidur. Saya melihat ibu membuat kuih denagn beremankan sebuah pelita di hadapannya. Beberapa kali saya melihat kepala ibu terhangguk kerana mengantuk. Saya berkata : "Ibu, tidurlah, esok pagi ibu kena pergi kebun pula." Ibu tersenyum dan berkata : "Cepatlah tidur nak, ibu belum mengantuk lagi."&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;b&gt;– PEMBOHONGAN IBU YANG KETIGA.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;&lt;br /&gt; &lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Di hujung musim persekolahan, ibu meminta cuti kerja supaya dapat menemani saya pergi ke sekolah untuk menduduki peperiksaan penting. Ketika hari sudah siang, terik panas matahari mulai menyinari, ibu terus sabar menunggu saya di luar dewan. Ibu seringkali saja tersenyum dan mulutnya terkumat-kamit berdoa kepada Illahi agar saya lulus ujian peperiksaan ini dengan cemerlang.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Ketika loceng berbunyi menandakan ujian sudah selesai, ibu dengan segera menyambut saya dan menuangkan kopi yang sudah disiapkan dalam botol yang dibawanya. Kopi yang kental itu tidak dapat dibandingkan dengan kasih saying ibu yang jauh lebih kental.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Melihat tubuh ibu yang dibasahi peluh, saya segera memberikan cawan saya itu kepada ibu dan menyuruhnya minum. Tapi ibu cepat-cepat menolaknya dan berkata : "Minumlah nak, ibu tak haus!!"&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;b&gt;– PEMBOHONGAN IBU YANG KEEMPAT.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;&lt;br /&gt; &lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Setelah pemergian ayah kerana sakit, iaitu selepas saya baru beberapa bulan dilahirkan, ibulah yang mengambil tugas sebagai ayah kepada kami sekeluarga. Ibu bekerja mengambil upah di kebun, membuat penyapu lidi dan menjual kuih-muih agar kami tidak kelaparan.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Tapi apalah sangat kudrat seorang ibu. Kehidupan keluarga kami semakin susah dan susah. Melihat keadaan keluarga yang semakin parah, seorang pakcik yang baik hati dan tinggal berjiran dengan kami, datang untuk membantu ibu. Anehnya, ibu menolak bantuan itu.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Jiran-jiran sering kali menasihati ibu supaya menikah lagi agar ada seorang lelaki yang akan menjaga dan mencarikan wang untuk kami sekeluarga. Tetapi ibu yang keras hatinya tidak mengendahkan nasihat mereka. Ibu berkata : "Saya tidak perlukan cinta saya tidak perlukan lelaki."&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;b&gt;– PEMBOHONGAN IBU YANG KELIMA.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;&lt;br /&gt; &lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Setelah kakak dan abang habis belajar dan mula bekerja, ibu sudah pun tua. Kakak dan abang menyuruh ibu supaya berehat sahaja di rumah. Tidak payahlah lagi bersusah payah dan bersengkang mata untuk mencari duit. Tetapi ibu tidak mahu. Ibu rela pergi ke pasar setiap pagi menjual sedikit sayur untuk memenuhi keperluan hidupnya.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Kakak dan abang yang bekerja jauh di kota besar sering mengirimkan wang untuk membantu memenuhi keperluan ibu, pun begitu ibu tetap berkeras tidak mahu menerima wang tersebut. Malahan ibu mengirim balik wang itu dan ibu berkata : "Jangan susah-susah, ibu ada duit."&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;b&gt;– PEMBOHONGAN IBU YANG KEENAM.&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;&lt;br /&gt; &lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Setelah tamat pengajian di universiti, saya melanjutkan lagi pelajaran ke peringkat sarjana di luar Negara. Pengajian saya di sana dibiayai sepenuhnya oleh sebuah syarikat besar. Sarjana itu saya sudahi dengan cemerlang,kemudian saya pun bekerja dengan syarikat yang telah membiayai pengajian saya juga di luar negara.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top:0in;margin-right:0in;margin-bottom:12.0pt;margin-left: 0in;line-height:14.65pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Dengan gaji yang agak lumayan, saya berhajat membawa ibu untuk menikmati penghujung hidupnya di luar negara. Pada pandangan saya, ibu sudah puas bersusah payah untuk kami. Hampir seluruh hidupnya habis dengan penderitaan, eloklah kalau hari-hari tuanya ini ibu habiskan dengan keceriaan dan keindahan pula.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; color:black"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top:0in;margin-right:0in;margin-bottom:12.0pt;margin-left: 0in;line-height:14.65pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Tetapi ibu yang baik hati, menolak ajakan saya. Ibu tidak mahu menyusahkan anaknya ini dengan berkata ; "Tak payahlah, ibu tak biasa tinggal di negara orang."&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;b&gt;– PEMBOHONGAN IBU YANG KETUJUH.&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt; font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top:0in;margin-right:0in;margin-bottom:12.0pt;margin-left: 0in;line-height:14.65pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:black"&gt;&lt;br /&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; color:black"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top:0in;margin-right:0in;margin-bottom:12.0pt;margin-left: 0in;line-height:14.65pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Beberapa tahun berlalu, ibu semakin tua.. Suatu malam saya menerima berita ibu diserang penyakit kanser. Ibu mesti dibedah secepat mungkin. Saya yang ketika itu berada jauh diseberang samudera terus segera pulang untuk menjenguk ibunda tercinta.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family: &amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top:0in;margin-right:0in;margin-bottom:12.0pt;margin-left: 0in;line-height:14.65pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Saya melihat ibu terbaring lemah di katil hospital setelah menjalani pembedahan. Ibu yang kelihatan sangat tua, menatap ajah saya dengan penuh kerinduan. Ibu menhadiahkan saya sebuah senyuman biarpun agak kaku kerana terpaksa menahan sakit yang menjalari setiap inci tubuhnya.. Saya dapat melihat dengan jelas betapa penyakit itu telah memamah tubuh ibu sehingga ibu menjadi terlalu lemah dan kurus.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; color:black"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top:0in;margin-right:0in;margin-bottom:12.0pt;margin-left: 0in;line-height:14.65pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Saya menatap wajah ibu sambil berlinangan air mata. Saya cium tangan ibu kemudian saya kecup pula pipi dan dahinya. Di saat itu hati saya terlalu pedih, sakit sekali melihat ibu dalam keadaan seperti ini. Tetapi ibu tetap tersenyum dan berkata : "Jangan menangis nak, ibu tak sakit."&lt;span class="apple-converted-space"&gt; &lt;/span&gt;&lt;b&gt;– PEMBOHONGAN IBU YANG KELAPAN.&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top:0in;margin-right:0in;margin-bottom:12.0pt;margin-left: 0in;line-height:14.65pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;color:black"&gt;&lt;br /&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; color:black"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p style="margin-top:0in;margin-right:0in;margin-bottom:12.0pt;margin-left: 0in;line-height:14.65pt"&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;font-family:&amp;quot;Arial&amp;quot;,&amp;quot;sans-serif&amp;quot;; color:black"&gt;Anda bertuah kerana masih mempunyai ibu dan ayah. Anda boleh memeluk dan menciumnya. Kalau ibu anda jauh dari mata, anda boleh menelefonnya sekarang, dan berkata, 'Ibu,saya sayangkan ibu.' Tapi tidak saya. Sehingga kini saya diburu rasa bersalah yang amat sangat kerana biarpun saya mengasihi ibu lebi dari segala-galanya, tapi tidak pernah sealipun saya membisikkan kata-kata itu ke telinga ibu. Ibu, maafkan saya. Saya sayangkan ibu…&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:10.0pt;font-family:&amp;quot;Georgia&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;color:black"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1174268837194610578-5209142727431357353?l=jawarian.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://jawarian.blogspot.com/feeds/5209142727431357353/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/ibuku-seorang-pembohong.html#comment-form' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/5209142727431357353'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/5209142727431357353'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/ibuku-seorang-pembohong.html' title='Ibuku seorang pembohong'/><author><name>WONGJOWO</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09035035695693698404</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1siqJ83qI/AAAAAAAAABQ/MIXZ_9Z1wO4/S220/P2080207.JPG'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1174268837194610578.post-5527729696474940550</id><published>2009-07-27T08:24:00.000-07:00</published><updated>2009-07-27T08:49:40.282-07:00</updated><title type='text'>TETIBA JER......</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm3G_XQAasI/AAAAAAAAABw/uKjDQhaG3bA/s1600-h/0123453.jpg"&gt;&lt;img style="text-align: justify;float: right; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 10px; margin-left: 10px; cursor: pointer; width: 314px; height: 320px; " src="http://1.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm3G_XQAasI/AAAAAAAAABw/uKjDQhaG3bA/s320/0123453.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363161523143338690" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;ermm... dah tgh mlm rupanya.. xsedar lak aku.. dari td dok tgv cite cartoon. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;skrg ni aku rasa ada semangat baru dlm diri aku. aku tak tau dari mn dtgnyer semngt tu. tp aku tau, aku dapat rasa. mungkin dlm bln puasa aku akan bertukar kerjaya yg aku rasa agak best dah mmg cite2 aku pun. tp tgklah mcmn.. akan aku cuba untuk majukan diri aku sendir. hati aku yg kering telah kembali berfungsi seperti sedia kala. aku xperlu lg utk bersedih, kecewa, geram dan mcm2 lagi perasaan yg tak patut aku luahkan kat sini. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"&gt; &lt;/span&gt;tetiba aku teringt kat arwah kakak aku. seorg wanita yg tak pernah jemu menegur aku dari aku kecik sampai besar. pengorbanan beliau sgt besar dlm diri aku. segala susah senang dan keperitan hidupnya, semua tu aku tau. tp, aku rasa sedikit kesal.. kalau aku tau umurnya tak panjang, akan aku kerahkan seluruh hati aku dan meluahkan padanya betapa kami sekeluarga amat menyayanginyer. akan aku turuti segala nasihatnya dan sedaya upaya m'hiburkan hatinya. tp itulah kuasa Allah, hanya dia yg mengetahui bile nyawa kite akan diangkat. beliau telah menderita penyakit yg tidak dpt dikesan semenjak 3 tahun yg lalu. hanya sebulan seblm pemergiaannya barulah doktor dapat mengesahkan yg beliau mengidap barah usus. masih segar dalam ingtn aku... jam menunjukkan pukul 4 ptg, aku baru sampai ke wad selepas mengambil ayah aku di gombak(rumah abg aku). aku melihat suasana secara tiba2 suram. abg ipar aku menangis di bahu ibunya. ayh aku tdk dpt menahan air mata. tp aku masih bingung. rupa2nya, doktor memberi tahu abg iparku(suami) bahawa, kakak sedang nazak. doktor memberi pilihan samada untuk m'biarkan dia ,eninggal dihospital atau dirumah. hanya tuhan saja yg tahu perasaanku waktu itu. dialah satu-satunya kakak dan ibu bg aku setelah mak aku meninggalkan aku semasa umur aku 5 tahun lg. aku terus berlari ketandas dan menangis aku sendirian. aku seperti tidak dpt menerima kenyataan. namun, tiada siapa dpt menahan takdir Allah. tepat jam 9.15 mlm, almarhumah telah pergi mengadap Tuhan dgn aman.. aku dan keluarga redha pemergian beliau yg telah lama menderita. suami da anaknya yg berumur 8 tahun menangis semahu-mahunya. ermmm.... "Ya Allah, kau ampunkanlah segala dosa2 kakakku, kau tempatkanlah beliau disisi org2 yang beriman, aku redha beliau org yg pertama dpt bertemu ibu kami  disana. Aminn"&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1174268837194610578-5527729696474940550?l=jawarian.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://jawarian.blogspot.com/feeds/5527729696474940550/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/tetiba-jer.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/5527729696474940550'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/5527729696474940550'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/tetiba-jer.html' title='TETIBA JER......'/><author><name>WONGJOWO</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09035035695693698404</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1siqJ83qI/AAAAAAAAABQ/MIXZ_9Z1wO4/S220/P2080207.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm3G_XQAasI/AAAAAAAAABw/uKjDQhaG3bA/s72-c/0123453.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1174268837194610578.post-1561308005383885555</id><published>2009-07-27T01:50:00.000-07:00</published><updated>2009-07-27T01:56:43.434-07:00</updated><title type='text'>Baju Cinta!</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color:#2f2f2f;"&gt;&lt;span style="color: rgb(47, 47, 47); font-weight: bold; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;BAJU CINTA.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color:#2f2f2f;"&gt;&lt;span style="color: rgb(47, 47, 47); font-weight: bold; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Seorang nenek datang menziarahi rumah cucu perempuannya yang baru berkahwin.&lt;br /&gt;Setelah membunyikan loceng, si nenek terkejut kerana mendapati cucu perempuannya membuka pintu tanpa seurat benang pun di badannya. Belum sempat si nenek bertanya, si cucu berkata,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color:#2f2f2f;"&gt;&lt;span style="color: rgb(47, 47, 47); font-weight: bold; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;"Saya sedang menunggu suami saya pulang dari berkerja ni nek!"&lt;br /&gt;"Yang kau telanjang tu kenape!!!??? " marah si nenek.&lt;br /&gt;" Ala nek, ini la BAJU CINTA saya," balas si cucu perempuannya.&lt;br /&gt;"BAJU CINTA ??" si nenek kehairanan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Ya, suami saya menyukainya dan saya juga begitu senang MEMAKAInya.&lt;br /&gt;Saya harap nenek balik dulu sebelum suami saya pulang kerana tentu suami saya akan berasa malu melihat saya memakai BAJU CINTA ini di hadapan nenek.."&lt;br /&gt;Pinta si cucu dengan penuh hormat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Si nenek faham kehendak cucunya. Dia fikir mungkin itu cara terbaru si isteri melayan sang suami...&lt;br /&gt;Di dalam perjalanan pulang si nenek mendapat idea ..Fikirnya, dengan mengikut cara cucunya, sudah tentu dia dapat mengeratkan hubungannya dengan si atok (suaminya) yang sudah berumur.&lt;br /&gt;Sesampainya di rumah, si nenek terus menanggalkan semua pakaiannya,mandi, berbedak dan memakai minyak wangi sewangi- wanginya. Dia menuggu kepulangan suaminya dengan sabar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Beberapa ketika si Atok pun pulang. Sebaik saja pintu di buka,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color:#2f2f2f;"&gt;&lt;span style="color: rgb(47, 47, 47); font-weight: bold; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt; si Atok terkejut sakan melihat si nenek (isterinya) berbogel di depan pintu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Awat hang nie? Dah buang tebiat keee???" marah si Atok.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Ini lah BAJU CINTA saya bang" kata si nenek.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"BAJU CINTA???..... . Kok iye pun, IRON la dulu baju tu!! berkedut sgt nampaknya.."&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1174268837194610578-1561308005383885555?l=jawarian.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://jawarian.blogspot.com/feeds/1561308005383885555/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/baju-cinta.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/1561308005383885555'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/1561308005383885555'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/baju-cinta.html' title='Baju Cinta!'/><author><name>WONGJOWO</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09035035695693698404</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1siqJ83qI/AAAAAAAAABQ/MIXZ_9Z1wO4/S220/P2080207.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-1174268837194610578.post-2080780885721411047</id><published>2009-07-27T01:11:00.000-07:00</published><updated>2009-07-27T01:22:30.841-07:00</updated><title type='text'>PENDAHULUAN KARANGAN</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1hphDAalI/AAAAAAAAAAM/VMXRzQBfMcc/s1600-h/DSC01048.JPG"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1hphDAalI/AAAAAAAAAAM/VMXRzQBfMcc/s320/DSC01048.JPG" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5363050097141639762" /&gt;&lt;/a&gt;salam sejahtera kepada semua blogger yg aktif. ni 1st time aku menceburi bidang blogger nih. sbb aku rasa byk faedah dari kejadah. aku terpanggil untuk tulis blogger. well. 1st of all, aku wat blog ni sbb aku rasa aku sedang melakukan transfomasi (bukan transfomer) terhadap diri aku. aku betul2 perlukan perubahan. selama ni aku rasa hidup aku hanya bertuankan perasaan percaya dan perasaan hati. hanya mengikut je,x de nak pk2 dah.. so skrg aku rasa aku perlu buat sesuatu utk masa depan aku.  doakan semoga aku berjaya. kepada kawan2 yang bg support kat aku slama ni samada secara tdk sedar atau sedar, thnks a lot... mmg betul kata pepatah, biar putus kasih, jgn putus kawan (tp korek cakap biar putus cinta, jgn putus rokok). dah lama aku sengsara dgn hidup aku skrg. cuma aku xluahkan... biasa la, ego lelaki.  well, takat tu jer la wat masa skrg. nanti aku tulis lg... sbb skrg tgh keje, bos dah usha aku dah.. hahahaha... suka ati aku la..... adios...&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/1174268837194610578-2080780885721411047?l=jawarian.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://jawarian.blogspot.com/feeds/2080780885721411047/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/salam-sejahtera-kepada-semua-blogger-yg.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/2080780885721411047'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/1174268837194610578/posts/default/2080780885721411047'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://jawarian.blogspot.com/2009/07/salam-sejahtera-kepada-semua-blogger-yg.html' title='PENDAHULUAN KARANGAN'/><author><name>WONGJOWO</name><uri>http://www.blogger.com/profile/09035035695693698404</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='32' height='24' src='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1siqJ83qI/AAAAAAAAABQ/MIXZ_9Z1wO4/S220/P2080207.JPG'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_KmZFBh0Cx3Y/Sm1hphDAalI/AAAAAAAAAAM/VMXRzQBfMcc/s72-c/DSC01048.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
